Sé do Porto: det gamla centrumet

Katedralen

Portos katedral, Sé, ersatte ett kapell eller en eremitboning som grundades 1108 av Henrik av Burgund och hans hustru. Byggandet av den nuvarande byggnaden började under andra halvan av 1100-talet och fortsatte in på 1500-talet. Den har ett tunnvalv över långhuset och ett romanskt rosettfönster, ett gotiskt gravkapell från omkring 1333 och en gotisk korsgång. De barocka tilläggen omfattar en loggia på sidofasaden av Nicolau Nasoni 1736 och en ny huvudingång 1772. En barockaltartavla tillverkades mellan 1727 och 1729, och Nasoni målade även nya väggdekorationer i absiden.

Korsgångens azulejos

Mellan 1729 och 1731 tillverkade Valentim de Almeida barocka azulejo-paneler för den gotiska korsgången, med scener ur Höga visan. Azulejos är Portugals glaserade och målade kakel, och korsgångens paneler är ett av katedralens barocka inslag, placerade intill det äldre gotiska stenhuggeriet. São Bento-stationen har en senare uppsättning. Det är värt att planera ett besök på katedralen samma dag som din konsert, eftersom byggnaden ligger intill spelplatsen.

UNESCO-centrumet

Portos historiska centrum, Luís I-bron och klostret Serra do Pilar skrevs in på världsarvslistan 1996, enligt kriterium iv. Det historiska området är också ett nationellt monument i Portugal. Ribeira löper längs Douro och ingår i det skyddade området. Porto ligger vid flodens mynning i norra Portugal, och från 1200-talet fraktades vinerna från Douro-dalen ned till staden i flatbottnade båtar som kallades barcos rabelos.

São Bento och dess kakel

São Bento järnvägsstation ligger vid Praça Almeida Garrett i det historiska centrumet, på platsen för Benediktinerklostret São Bento da Avé Maria, som revs 1892. Den ritades av José Marques da Silva i fransk Beaux-Arts-stil och öppnade 1916 efter att byggnationen påbörjats 1904. Azulejo-panelerna i hallen formgavs och målades av Jorge Colaço mellan 1905 och 1916. Stationen är huvudändstation för Portos förortslinjer och den västra ändpunkten för Douro-linjen, och den trafikerar även Minho-, Braga-, Guimarães- och Aveiro-linjerna. En underjordisk förbindelse kopplar den till tunnelbanestationen med samma namn.

Portus Cale och namnet Portugal

Portos kombinerade keltisk-latinska namn, Portus Cale, anges som ursprunget till namnet Portugal, genom translitterering och muntlig utveckling från latinet. Staden vid Douros mynning gav därför sitt namn till landet och senare, genom sin hamn, till vinet. Det gör Sé-området, den äldsta delen av centrumet, till en bra plats att fundera över hur landets identitet växte fram ur en flodhamn. Katedralen står i centrum av den historien.

Ribeira och bron

Dom Luís I-bron är en metallbågsbro med två däck över Douro mellan Porto och Vila Nova de Gaia. Byggd 1886 och ritad av Théophile Seyrig, tidigare partner till Gustave Eiffel, var dess spann då det längsta i sitt slag i världen. Det övre däcket bär fotgängare och Portos tunnelbanetåg, och det nedre däcket bär trafik och fotgängare. På Gaia-sidan klättrar portvinshusen uppför flodens södra strand.

Läs nästa: Portvin vid en fadokonsert